Veckan som gått

Hejhej!

Nu har vi flyttat från St Dominic’s Pastorial Centre, ett hostel där vi har bott de senaste fem nätterna och som drivs av en kyrka, och har nunnor som springer överallt.  Nu har vi flyttat till Treehouse B&B, där vi har fått en egen liten drömstuga med en terrass som har  utsikt över Victoriasjön och med eget badrum och kök, superskönt! Treehouse ligger knappt 30min från stan, på en höjd med skönt avstånd från trafik och stadshets. Nu kan vi äntligen laga egen mat och personalen här är jättetrevlig samt att vi fick en liten hund på köpet. Under veckan som gått har vi fått väldigt fina vänner, framför allt Evodiah som vi hade mailkontakt med redan i Sverige. Hon och hennes familj har visat oss runt i staden, bjudit in oss i deras hem för söndagsmiddag, hjälpt oss hitta det nya boendet och tagit oss till den lokala marknaden där vi fick hjälp att handla utan ”mzungu”-pris*. Det var en stor marknad med allt man kunde tänka sig, med mycket närodlad frukt och grönt som papaya, ananas, melon, bönor, ris, bananer mm.  

Vår andra dag i Mwanza gick vi till Seko Toure Regional Hospital och fick en rundvandring. Sekou Toure är ett offentligt sjukhus och består av många mindre hus, där vart och ett är en egen avdelning. Här finns bland annat mödrahälsovård, barnavdelning, operationsavdelning där främst kejsarsnitt genomförs, internmedicin, diabetes, tandläkarmottagning och neonatalavdelning. Sjukhuset är fint, men det skiljer sig mycket ifrån svensk sjukvård, exempelvis har vi fått sitta och vika gasbindor och patienternas anhöriga får själva ta med mat och dryck till dem. Patienterna kan betala extra och därmed få ett eget rum, detta är det dock få som har råd till, istället har de en egen sjukhussäng i en sal tillsammans med cirka 12 andra, utan gardin eller något som avskärmar, med andra ord inget privatliv alls. Sjukhuset är under ständig utveckling och de har nya avdelningar på gång, exempelvis en helt ny psykiatri avdelning.

Vi har stött på många trevliga och roliga människor längs gatorna i Mwanza. Vi har snabbt fått lära oss de långa hälsningsharangerna, och blivit något chockerade av de abrupta avsluten av samtalen efteråt. Många går bara iväg utan ett ord. I nästan en timme fick vi sitta med en man som utan andningsuppehåll förklarade hur mycket han skulle vilja ha en svensk fru, och på olika sätt gav argument för varför han var en bra framtida make. Bland annat slängde han ur sig ” I love equality between men and women. I mean, how can I treat a woman bad when she came from my ribs?”. Och med detta avslutar vi vårt första inlägg från vackra Mwanza i Tanzania.

Kwa Heri!

Johanna, Louise och Jennie

*Mzungu betyder vit europé på Swahili, ofta brukar försäljare på marknader och dylikt höja priser för vita turister.